Johan Falk har arbetat med AI, utbildning och digital utveckling, bland annat på Skolverket. I det första avsnittet av AI i Vardagen samtalar han med Mats Svedberg om AI-klyftan, skolans utmaningar och varför utvecklingen går så snabbt.
Från Skolverket till eget
Johan jobbade i nio år på Skolverket – sju och ett halvt år med matematikfrågor. Sen kom ChatGPT, och det som han beskriver som "en snabb livskris" ledde till att han startade och ledde Skolverkets AI-arbete. Och sedan tog han steget ut som egenanställd.
– Jag är en trygghetsknarkare, konstaterar han. Att lämna statlig anställning för att bli egenanställd var inte ett lätt beslut. Men jag kände att det som händer med AI nu är så stort att om jag kan vara med och påverka saker utanför utbildning vill jag försöka göra det.
Han beskriver sig som tvåbarnspappa i Spånga som försöker leva livet trots turbulenta tider – och som aktivt letar efter ett sammanhang där han kan göra mer nytta.
Fyra av tio – både snabbt och långsamt
Internetstiftelsens rapport visar att fyra av tio svenskar från åtta år och uppåt nu använder AI-verktyg. Bland de yngre är det nästan tre av fyra.
Johan läser siffrorna från två håll.
– Det är nästan obegripligt att hälften fortfarande inte testat en chatbot. AI är en vansinnesstort grej och tröskeln är extremt låg. Samtidigt är 40 procent på bara tre år faktiskt häftigt – om man jämför med hur länge det tog för ångmaskinen, elektriciteten och internet att nå samma spridning.
Rapporten visar också tydliga klyftor: högskoleutbildade använder AI mer än de med grundskola, tjänstemän nästan dubbelt så ofta som arbetare. Och det är ingen tillfällighet.
– Det är defaultläget. Vi har en digital klyfta och den kommer bli mycket större med AI om vi inte jobbar aktivt för att minska den.
Googla eller prompta – vad är skillnaden?
En av de bästa förklaringarna i samtalet handlar om vad som faktiskt skiljer en sökning från en konversation med AI.
– Att googla är att slå upp något. Gå till kartoteket och plocka fram de tre sakerna som matchar. Att prompta är att inleda ett samtal.
Och det gäller inte bara stora frågor. Johan skickar sin morgonvikt och antal sövda timmar till sin AI-assistent varje dag och får ett personligt svar tillbaka. Han skriver ungdomsromaner med AI-hjälp. Och han planerade en redskapsbod vid sommarstugan med hjälp av Claude Code.
– Många behandlar chatbotar som en ersättning för Google. Det funkar bättre nu än för tre år sedan. Men man missar 95 procent av allt man kan göra om man bara ställer webbsökningsfrågor.
AI i skolan – ingen nationell styrning
Ingen del av samtalet väcker mer engagemang än skolfrågan. Johan är tydlig.
– Det finns ingen nationell styrning kring AI i skolan och det tycker jag är under all kritik.
Han lyfter digitaliseringen på 2010-talet som ett varnande exempel. Fokus lades på att ge elever surfplattor och fiffiga appar – i stället för att undervisa om vad digitala verktyg faktiskt gör med oss.
– Om vi i stället hade undervisat om sociala medier i klassrummen 2012, hade världen sett bättre ut. Nu håller vi på att göra precis samma misstag igen.
Medan ansvariga nu vill ta bort digitala verktyg för att undvika felprioritering, försvinner också möjligheten att undervisa om det som faktiskt spelar roll – deepfakes, åsiktspåverkan och AI-vänner som riskerar att ersätta mänsklig kontakt.
– Att bara säga nej är totala dumheter.
Gör AI oss dummare?
Det är Mats fråga – och Johan svarar utan omsvep.
– Det är en absolut tydlig risk. Ju mer vi kan lägga över på teknik, desto mindre anstränger vi oss själva. Det är ett jättebekymmer.
Han hänvisar till Pixarfilmen Wall-E som en nidbild av vart det kan leda: mänskligheten omhändertagen av maskiner, utan kontroll över sina egna liv. Men det går att motverka – och nyckelordet är nyfikenhet.
– Det har aldrig varit viktigare att vilja lära sig mer än nu. Vi har aldrig haft mer möjlighet att lägga över tankearbetet på maskiner. Så vi behöver odla vår nyfikenhet.
Johan lyfter också ett underskattat problem: chatbotars tendens att smickra och hålla med.
– Nu är inställsamhet och smicker ett klart större problem än hallucinationer, säger Johan. Han beskriver hur en AI lätt svarar överdrivet positivt på en idé, ett mejl eller ett CV – även när användaren egentligen behöver en mer kritisk bedömning.
Tips: ge AI en specifik uppgift i stället för en öppen fråga. "Hitta de tre viktigaste sakerna att förbättra i den här texten" fungerar bättre än "vad tycker du om den här texten?" Och var medveten om att AI ofta vill göra dig glad snarare än rätt.
Från att knappt räkna till 10 – till partikelfysik
En av de mest talande bilderna i samtalet är Johan Falks beskrivning av AI-utvecklingens faktiska tempo.
GPT-2 kom 2019 – då en stor grej – och kunde skriva text och ungefär räkna till 10. ChatGPT (vintern 2022–23) kunde skriva skoluppsatser som såg bra ut. GPT-5.2 (februari 2026) levererade nya forskningsresultat inom partikelfysik efter 40 minuters självständigt arbete.
– Från att knappt räkna till 10 till forskningsresultat – på 7 år. Och det finns ingen anledning att tro att det stannar här.
Johan bedömer sannolikheten för AI på mänsklig nivå till 2030 till ungefär 50/50.
– Det är nästa mandatperiod. Hur ska vi förhålla oss till det? Vi behöver ställa oss de frågorna nu.
Vad ska du träna på nu?
Johans konkreta råd till alla som lyssnar är tydligt: börja experimentera.
Har du inte testat en chatbot ännu? Gå till ChatGPT eller duck.ai – men ställ inte frågor om pannkaksrecept. Prova en riktig fråga, ett genuint problem, något du faktiskt funderar på.
Har du använt chatbotar ett tag? Testa nästa steg: ett agentverktyg som Claude Code eller OpenAI Codex. Ge det uppdraget att städa upp skrivbordet på din dator. Se vad som händer.
– Det är inte alls så knepigt som man kan tro. Och det är på riktigt nästa steg efter chatbotar.
Vill du fortsätta utforska AI i vardagen? Här hittar du fler avsnitt av AI i Vardagen – samtal om hur vanliga människor och småföretagare kan använda AI på riktigt.
Johan Falks poddtips och resurser
Johan Falk samlar särskilt värdefulla poddavsnitt om AI i sin egen publikation AI Podcast Picks. Här är några av de resurser han tipsade om efter samtalet.
- AI Podcast Picks – Johan Falks samlade poddtips om AI
- AI, consciousness, empirical results and ethical responsibility
- AI consciousness: studies and arguments for taking it seriously
- Amanda Askell on philosophical AI matters
Johan rekommenderar också dokumentären AM I? – A Documentary About AI Consciousness – en fristående film om AI-medvetande.
Se eller lyssna på avsnittet
Dela detta innehåll: