Vad händer med tänkandet när vi låter AI göra jobbet? Rikard Roitto undervisar om AI, forskar med AI och använder den varje dag – och varnar ändå för att vi kan bli, med hans egna ord, dumma i huvudet av den. I AI i Vardagen talar han om kognitiv skuld, om vad som egentligen är mänskligt, och om det enda han aldrig skulle låta AI göra.
Rikard Roitto är professor i Nya testamentet vid Enskilda Högskolan Stockholm, bibelvetare och ordinerad pastor i Equmeniakyrkan. Han är en av åtta översättare bakom NT 2026, driver podden Teologen och Ingenjören, och leder ett forskningsprojekt där agentisk AI analyserar kristendomens moral under de första 600 åren.
”Vi kan bli dumma i huvudet av AI”
Uttrycket är hans eget, och han säger det med glimten i ögat – ”bara för att vara lite oakademisk”. Men bakom skämtet finns forskning.
Tidigt kunde Anthropic se att studenter använde AI mest för högre former av lärande: att skapa text, att analysera. Precis de kognitiva förmågor studenterna själva behöver träna för att utvecklas.
När man avlastar sitt kognitiva arbete på fel sätt till modellerna, då utvecklas man inte helt enkelt.
Rikard Roitto
Kognitiv skuld
I MIT-studien Your Brain on ChatGPT fick en grupp studenter skriva fritt med ChatGPT, en annan grupp utan. Hjärnaktiviteten var tydligt lägre hos dem som använde ChatGPT, och efteråt mindes de inte riktigt sina texter. De kände inte att de ägde dem.
Det mest intressanta kom sedan: forskarna lät grupperna byta.
Hjärnaktiviteten gick inte upp så snabbt igen när de skulle försöka tänka utan ChatGPT – och det kallade de för en kognitiv skuld.
Rikard Roitto
Rikard är noga med vad slutsatsen gäller. Det är överanvändning som är problemet – AI till allt och inget – inte AI i sig.
Vad är egentligen mänskligt?
Rikard tvekar inför att kalla självreflektion unikt mänsklig. Både människa och AI är förvånansvärt dåliga på att redogöra för hur de kom fram till något, säger han – båda hittar på en rimlig efterhandsförklaring.
Det han däremot håller fast vid är medvetandet. Upplevelsen av att finnas till.
Vi är ju relationella varelser. Det tycks vara förutsättningen för att ha den här erfarenheten av att finnas till.
Rikard Roitto
Han återkommer till en tanke hos Max Tegmark: hur sorgligt det vore om levande människor med medvetande ersattes av en livsform som saknar det. Då skulle det finaste i universum – ett medvetande som upplever att universum finns – försvinna ur universum.
Kan en AI trösta?
Blindstudier visar att människor värderar både text och konst högre om de tror att en människa gjort den. Oavsett vem som faktiskt gjort den.
Samtidigt känner Rikard många som har meningsfulla samtal med AI-modeller. Skillnaden ligger i vad man söker.
Så fort det kommer till en predikan eller en bok eller en film, då är en väldigt viktig del av vår upplevelse att det finns en människa som vill säga oss någonting.
Rikard Roitto
Och om ensamheten är han tydlig: de som ersätter mänsklig kontakt med AI-kontakt blir mer ensamma på lång sikt. Den kortsiktiga tillfredsställelsen har ett pris.
Kan man be till en AI?
Teologiskt kan Gud verka genom vad som helst, säger Rikard – genom stenar, genom andra människor, genom ett konstverk. Det finns alltså inget principiellt hinder för att en AI-text skulle kunna ge en andlig insikt. En bok är lika stendöd.
Men själva bönen är något annat.
En AI-modell kan formulera en bön, men den kan inte be. En bön blir inte en bön förrän den bes av en människa.
Rikard Roitto
Autenticitet före effektivitet
Rikard forskar på hur präster och pastorer använder AI. Han har aldrig träffat någon som låter AI skriva predikan. De använder den till bakgrundsarbete, till att spåna, till feedback – men orden ska vara deras egna.
De tycker inte att effektivitet är det högsta värdet i sig. De tycker att autenticitet är ett mycket högre värde.
Rikard Roitto
Det tänker han att fler branscher kunde lära av. Han berättar om ett programmeringsföretag som tvingade sina nyanställda att koda för hand hela första året – för utan hantverket blir man ingen bra programmerare, hur mycket AI man än har.
Alla effektiviseringar är inte lika bra.
Rikard Roitto
Det han aldrig skulle låta AI göra
Svaret kommer utan tvekan: hålla ett tal.
Ditt ethos, din trovärdighet som talare, är så starkt beroende av att du låter som dig själv. Att folk kan höra att det är du som talar.
Rikard Roitto
Rapporter och dokumentation kan AI mycket väl skriva, säger han – ofta bättre än människan. Men förmågan att kommunicera med varandra är inom överskådlig tid djupt mänsklig.
Det är en av de sakerna som vi behöver lära oss väldigt mycket: att bevara vår egen röst.
Rikard Roitto
Tre råd
- Tänk själv först.
- Ha ett aktivt utvärderande förhållningssätt till det AI ger dig – hur imponerad du än blir.
- Träna din metakognition, förmågan att reflektera över ditt eget lärande.
Gör man bara de sakerna, då har man en inre kompass för när man borde och inte borde använda AI.
Rikard Roitto
Och om lyssnaren bara får med sig en enda sak från samtalet:
Alla behöver bevara sitt hjärta. Det vill säga att odla sig själv och sitt eget tänkande.
Rikard Roitto
Rikard Roittos resurser
Nämnt i avsnittet
Fler avsnitt av AI i Vardagen hittar du på AI-sidan. Föregående avsnitt är samtalet med Max Stahlénius Strömberg om hatkärleken till AI.
Se eller lyssna på avsnittet
AI i Vardagen i Varberg
Den 13 januari 2027 startar en serie öppna samtalskvällar om AI, människan och framtiden på Varbergs bibliotek, i samarbete med Sensus. Mer information kommer här på sidan.
Följ AI i Vardagen
- 📬 Prenumerera på veckobrevet
- 🎧 Följ podden på Spotify
- ▶️ Prenumerera på YouTube
- 📱 Följ AI i Vardagen på Instagram
- 🎓 Kom igång med AI i den digitala kursen
Kontakt och förfrågningar: info@mtimusik.se
En produktion från MTI Musik.
Dela detta innehåll: